Dannes nittonde inkast

Våren är här och HFF:s ordförande Dan Jonsson presenterar sitt nittonde inkast. Här blandas nyheter och "påbud" från SvFF med förhoppningar och anekdoter från förr och nu. Trevlig läsning (klicka på rubriken)

April - förhoppningarnas månad!
Äntligen dags att ta fram cykeln och trampa iväg till Borgs IP för att se levande fotboll. Ingen risk att utbudet på Viasat eller Canal Plus kan konkurrera ut vår egen fotboll. Fick tips av vår spelarutbildare Alexander Blom att fredag 12 april kommer Hälsinglands flickor födda 2004 spela träningsmatch mot Bollnäs GIF flickor födda 2003. Fick se en tempofylld match med jämnstarka lag där hälsingetjejerna slutligen vann med 2-0. Nämner resultatet bara för att få anledning att berätta att i Svenska Fotbollförbundets nya spelarutbildningsplan så tonas resultat och tabeller ner bland våra yngre spelare. Istället ligger fokus på utbildning och prestation. Tydligast ser man det i namnbytet från "Elitlägret" i Halmstad till "Utvecklingslägret" i Halmstad. Säkert har många av er följt diskussionen om segregeringen inom ungdomsfotbollen.

För att undvika att unga spelare tidigt "väljs bort" i lagidrotten fotboll så förordar Svenska Fotbollförbundet att distrikten har det man kallar "öppna träningar". På detta sätt har Hälsinglands FF jobbat inom Hälsingemodellen sedan 2016. Vilket medför att alla fotbollsintresserade tjejer och killar kan vara med vid våra samlingar. Syftet med att undvika att tidigt plocka ut ett begränsat antal spelare, är att vi vill att så många av spelarna ska fortsätta idrotta så länge som möjligt och på ett så bra sätt som möjligt. Idag ser man en topp när barnen är elva år. Sedan sjunker antalet utövare. Vid sexton års ålder slutar väldigt många att spela fotboll i våra ungdomslag. Orsakerna är flera och det pågår forskning kring problemet. Doktoranden Peter Brusvik, tidigare heltidsanställd av Svenska Fotbollförbundet, driver ett forskningsprojekt med namnet: "Avsluts- och fortsättningsprocesser inom svensk fotboll." Genom ett stort antal intervjuer försöket han hitta orsakerna till att så många slutar just vid sexton år. En tes som framförts är att många slutar efter att de deltagit i Halmstadlägret. Brusviks forskning planeras vara slutförd sista augusti 2020. Kanske vet vi då mer om vilken betydelse Halmstadlägret har och även vilka de andra faktorerna är som medverkar till att ungdomarna upphör med fotboll i föreningsregi. Personligen vill jag peka på möjligheterna att uppmuntra olika spelformer. Normen är ju att spela 11 mot 11, men vi kanske bör testa att spela 7 mot 7 eller 9 mot 9. Det kan vara värt att prova för att få fler att spela längre!

April 1969 jämfört med april 2019
Förmånen att under hela livet ha fått ingå i fotbollsfamiljen i Hälsingland ger tillfälle till återblick och möjlighet till jämförelser. Cykelturerna till konstgräsplanen i Norrala följs oftast av en belåten känsla. Fotbollen har utvecklats och ungdomar har helt andra förutsättningar idag än vad som gällde för femtio år sedan. Minns hur vi i Marma IF sökte spelbara planer långt utanför egna kommunen. I Voxna fanns en tidig plan och samma gällde uppe i Hennan. Vissa år kostade vi på oss försäsongsläger nere i Mörarp utanför Helsingborg. Idag finns en konstgräsplan i varje hälsingekommun. Det innebär att resorna till spelbara planer under försäsongen blir kortare och miljöpåverkan mindre. I takt med att kunskap och medvetenhet om sambandet mellan global uppvärmning och fordonens avgaser ökar, kommer kravet att även idrotten ska bidra till att minimera klimatpåverkan. Ett sätt är att minska resandet. Tror att den pågående utredningen om framtidens division tre serier för herrar kommer att ha resandet som en viktig parameter när de nya regionerna fastslås. Ett annat miljöproblem som diskuteras inom fotbollen är det gummigranulat som täcker konstgräsplanerna. Uppdraget är att hindra granulatet från att sprida sig utanför konstgräsplanen. Dom tekniska lösningar finns och det som återstår är att få föreningarna att ta till sig tekniken och hindra att granulatet kommer utanför anläggningarna.
Nytt dokument om "basuppgifter" samt utredning om ökat samarbete inom marknadsfrågor
Jörgen Eriksson är Norrlands representant i förbundsstyrelsen och dessutom tillförordnad på halvtid som ordförande sedan Karl-Erik Nilsson fått uppdrag i UEFA:s exekutivkommitté. När det gäller distriktens uppdrag fanns tidigare en tydlig beskrivning av de basuppgifter ett distrikt hade att utföra för att få ta del av Svenska Fotbollförbundets ekonomiska distriktsstöd. Under några år har det tillkommit nya uppdrag och delvis ökade förväntningar på distrikten. Behovet av ett förtydligande har därför varit stort och nu har förbundsstyrelsen gett Jörgen Eriksson direktiv att leda arbetet med att åter formulera ett dokument som tydligt anger vad som ska gälla i samarbetet mellan SvFF och distrikten. Parallellt pågår en utredning om ett ökat samarbete inom marknadsfrågor. Målet är att distrikten ska kunna tillgodogöra sig ökade intäkter tillsammans med Svenska Fotbollförbundet. Många distrikt har hållit en låg profil när det gäller att skaffa sponsorer för, till exempel distriktslagens verksamheter. Anledningen är att distriktsförbundet inte vill, eller ska, konkurrera med distriktets föreningar om de sponsorpengar som kan finnas tillgängliga lokalt. Med ett tätare samarbete mellan distrikten och Svenska Fotbollförbundet kan större företag och organisationer på nationell nivå komma distrikten till gagn.
Diplomerad förening och "Plus 10 000"
Hälsingland är ett fotbollsdistrikt utan föreningar i dom högsta nationella serierna. Vi är ett breddistrikt, men det hindrar inte att vi ska ha föreningar som är väl fungerande och som även har ambitioner att då och då kvalificera sig för spel i högre nationella serier. Under 2019 kommer HFF att arbeta för att några av våra föreningar fyller kriterierna för diplomerad förening. På Svenska Fotbollförbundets hemsida finns information i form av videor och texter kring arbetet med att bli en diplomerad förening. Vårt kansli delar lokaler med SISU och vi har ett gott samarbete med idrottens eget utbildningsförbund. Tillsammans med SISU finns förutsättningar att stödja föreningarna i arbetet med att bli just "diplomerad. Ett annat behjärtansvärt mål att arbeta för är att få fler kvinnor att engagera sig som ledare, instruktörer eller domare. I vår verksamhetsplan för 2019 beskriver vi möjligheter för fotbollen i Hälsingland att stärkas genom att vi bjuder in bra kvinnliga förebilder till vårt distrikt. Tanken är att det ska inspirera dom ledare vi redan har men även få nya ledare till vår idrott.
Utbildning är vägen framåt
Den femte maj genomförs första dagen av Tränarutbildning C i Iggesund. Nästa tillfälle är 19 maj då andra dagen av utbildningen genomförs. Till min glädje ser jag på hemsidan att utbildningen är fulltecknad och att det kommer att erbjudas ytterligare tillfälle den femte och nittonde oktober i Ljusdal. Då hör det till saken att det redan genomförts en C-utbildning den 24 februari och 19 mars i Söderhamn med många deltagare. Har länge varit nyfiken på att se vilka moment som skiljer sig från de tränarutbildningar jag själv deltagit i. Finns ju bara ett sätt att få veta och det är att själv delta. Ser därför fram mot den femte maj och att få träffa kunskapshungriga blivande tränare och ledare! Tidigare utbildades tränare i en stegmodell där första steget var en relativt kort introduktionsutbildning för ledare och tränare. Steg 2 och 3 innebar ökade krav och förväntningar på deltagarna och den högsta utbildningen, steg 4 var i stort sett reserverad för tränare i de högsta nationella serierna. Vi var ett antal hälsingar, tror gruppen bestod av 12 tränare som klarat av steg 3, och som tack vare Lasse Hedlund och Thomas Lyth på Svenska Fotbollförbundets utbildningsavdelning, fick genomgå det som döptes till "Mini steg 4. Vi samlades ett antal helger under 18 månader och fick träffa bland andra Torbjörn Nilsson under ett utbildningspass i Göteborg. Oerhört inspirerande utbildning för oss som annars inte haft möjlighet att få ta del av den "högsta" utbildningen som då erbjöds. Om konstgräs och inomhushallar varit en förklaring till den positiva utveckling som fotbollen haft i Hälsingland och Sverige, så är utbildning den andra och ändå viktigare förklaringen till att det spelas bättre och roligare fotboll idag. För mig stämmer devisen "det var bättre förr" bara delvis. Det jag kan se är att vi som höll till i distriktsserierna under 70-och 80-talet tog fotbollen på stort allvar. Att planera en Mallorcaresa under säsong fanns inte på kartan. Idag händer att spelare kan ta lite mer lättvindigt på fotboll i lägre divisioner och "unna sig" ledigt trots att laget har seriematch. Men om vi bortser från det så menar jag att det tekniska och taktiska kunnandet är större idag. Fler tränare är utbildade och det syns särskilt tydligt inom ungdomsfotbollen. Attityd och stämning mellan spelare och ledare är också bättre nu. Återstår att ytterligare öka respekten för det svåra jobb våra domare har. Ofta är de utan linjemän – eller AD som det numera heter - på planen i de lägsta serierna. Förra året fick vi ett ökat antal unga domare som blev distriktsdomare. Vi får se till att dom fortsätter döma och får det stöd dom behöver av äldre kollegor, men framförallt av spelare och ledare.

Dan Jonsson
ordförande Hälsinglands Fotbollförbund